Något som verkligen får mig sporrad när jag tränar är bra musik, musik som är lätt att hålla takten till och som gärna är trallvänlig och får mig på bra humör. Jag funderar verkligen mycket på instruktörernas val av musik när jag tränar grupp-pass, i måndags var jag på ett spinningpass där instruktören spelar skitbra musik, det gjorde att jag pressade mig mer när jag kunde ”sjunga” med. Sedan har jag varit på spinningpass där de har varit en vild blandning av Lisa miskovsky, lordi, günther och blümchen. Något som de allra flesta pass dock har gemensamt är förkärleken till Scooter. Visst jag kan förstå att man väljer en scooterlåt eftersom de oftast byggs upp under refrängen och är bra att köra intervaller till, det är i och för sig den mesta housen. Men när de väljer en hammerfall låt eller en metallica låt då känner jag bara lusten rinna ut i svetten, jag blir inte peppad av skrikande gitarrer och män med vibraton som skulle kunna få Carola på fall, jag tycker inte att det är peppande att tänka mig dem lite lönnfeta med sitt långa hår svängandes fram och tillbaka iklädda lite för tighta spandex- eller läderbrallor. Nej då lyssnar jag hellre på P3 hits där jag kan sjunga med i ”what doesn’t kill you makes you stronger” ”euphoria” eller något annat trallvänligt, house och electro som får benen att pumpa och varför inte lite hiphop som pricken över i:et, jag vet att alla har sin smak och att det är svårt att tillfredsställa allas musiksmak men man måste få reflektera lite.
Johannaainokristin
